Resultat av elfiskeundersökningar i våra älvar uppdaterat med data från 2019.

Tobias Kågeälven HolmforsenHolmforsen, Kågeälven
Varje år genomförs elfiskeundersökningar av fiskbestånden i våra älvar. Elfiskena görs på fasta stationer som besöks varje år med vissa undantag. Diagrammen är hämtade direkt från elfiskedatabasen. Här redovisas utvecklingen av lax- och öringreproduktionen i huvudvattendragen, biflödena är inte medräknade. Staplarna i diagrammen visar medelvärden för alla fiskade lokaler det året. Längden på tidserierna kan variera lite beroende på när övervakningsprogrammen påbörjades i de olika älvsavsnitten. Notera också att det är olika skalor på diagrammens axlar.

Generellt har laxrepoduktionen utvecklats positivt i alla älvar sen start. Orsaken till detta är flera, fiskeregleringar i havet och efter kusten, fiskevårdsåtgärder i älvarna och olika typer av regleringar av sportfisket i älvarna. För öringen är bilden inte lika klar, variationerna mellan olika år är påtaglig och ökningen inte lika stor som för laxen. Andelen laxungar dominerar också påtagligt, grovt sett är tätheterna av lax 10 gånger eller högre jämfört med öringen. Den sjukdomsbild som kan ses på vuxen fisk med fynd av döda svampangripna fiskar verkar inte ha påverkat reproduktionen. Ingen kraftig nedgång i laxreproduktionen kan hittills konstateras.

Åbyälven

Tätheterna av lax ökar men den är ungefär hälften i norrbottendelen (uppströms Hednäs kraftstation) jämfört med tätheterna i Västerbotten. Jämfört med Byskeälven är situationen motsatt där den övre delen av älven har de högre tätheterna. Öringen är sparsamt förekommande i norrbottensdelen och 2019 var det första året som ingen öring fångades här vilket är anmärkningsvärt. I Västerbotten var ändå 2019 ett relativt bra år jämfört med hur det har sett ut tidigare.

Lax Norrbotten

Åby lax bd
Öring Norrbotten

Åby öring bd

Lax Västerbotten

Åby lax ac

Öring Västerbotten
Åby öring ac

Byskeälven

Laxreproduktionen i Byskeälven har visat på en fantastiskt fin utveckling sedan elfiskena började. Största ökningen har varit i norrbottensdelen av älven. Förra året var det första året som tätheterna hamnade över 100 laxungar/100m2. Även i Västerbotten var 2019 ett bra år för laxreproduktionen. Öringreproduktionen ökar i älven men inte alls i samma takt som för laxen och tätheterna av öring i älven är ca 20 gånger lägre är för laxen.

Lax Norrbotten

By lax bd

Öring Norrbotten

By öring bd

Lax Västerbotten

By lax ac

Öring Västerbotten

By öring ac

Kågeälven

Även i Kågeälven har bestånden ökat jämfört med de första årens elfisken. Men utvecklingen har inte varit spikrak och variationerna mellan åren kan vara stora. Då Kågeälven är det minsta vattendraget av de tre så kan den vara känsligare för förändringar av yttre faktorer som t. ex. vattenföring, temperatur och grumling. Sportfisket är troligen ingen orsak då en väldigt hög andel av den fångade fisken återutsätts. Hela Kågeälven ligger i Västerbotten.
Lax Kågeälven

Kåge lax

Öring Kågeälven

Kåge öring

 

Författare: Skellefteälvens Vattenråd VRO8

Vattenmyndigheten arbetar för att få viktiga samhällsgrupperingar att aktivt vilja delta i vattenförvaltningen på flera sätt. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna har bland annat stöttat utvecklingen av lokala samverkansorgan, så kallade vattenråd. Vattenråd är de regionala och lokala forum där berörda aktörer kan mötas och diskutera gemensamma vattenfrågor. Vattenråd är också ett forum där alla inom ett avrinningsområde aktivt kan delta för att påverka vattenförvaltningens inriktning och hur det ska fungera. Vattenrådet blir ett samverkansorgan inom avrinningsområdet och fungerar som en länk mellan ansvariga myndigheter, berörda intressenter och allmänhet, ett naturligt forum för samverkan.

Lämna en kommentar