Remiss på reviderade bevarandeplaner för Natura 2000-områdena Byskeälven och Åbyälven

Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten har var för sig tagit fram förslag på reviderade bevarandeplaner för Natura 2000-områdena Byskeälven och Åbyälven.

Jämfört med tidigare bevarandeplaner är dessa nu mer utförliga. Detta för att förtydliga områdets värden och för att underlätta både vid åtgärder och miljöprövningar.  Att bevarandeplanerna revideras innebär inget nytt skydd.

Efter som vårt vattenråd omfattar båda älvarna i bägge länen så kan det vara lämpligt att vattenrådet lämnar synpunkter på remisserna. För att underlätta har Länsstyrelserna utformat bevarandeplanerna gemensamt och en stor del av informationen är därmed samma för båda länen.  Det går bra att ha synpunkter på hela älvarna oavsett län.

Länsstyrelserna vill ha synpunkter senast 16 augusti. Skellefteå kommun i form av kontaktorgan tar på sig uppgiften att sammanställa synpunkter från Vattenrådets organisationer. Dessa bör då mejlas till bo-goran.persson(at)skelleftea.se senast 31 juli.

Här finns länkar till remissversionerna

Åbyälven AC 

Åbyälven_SE0810438_remissversion_190503
Kartbilaga Åbyälven

Åbyälven BD

Förslag till bevarandeplan Åbyälven
Kartbilaga Åbyälven

Byskeälven AC

Byskeälven_SE0810437_remissversion_190503
Kartbilaga – Byskeälven översikt

Byskeälven BD

Förslag till bevarandeplan Byskeälven 2019
Kartbilaga – Byskeälven översikt

Annonser

Hänt och på gång i ”vattensverige” – feb/mars

Vattenmyndigheten har mejlat ut nyheter till Vattenrådet. Här kommer ett urval av länkarna.


Nätfiske i Bottenhavet kan begränsas 

Ett förbud att lägga nät på grundare vatten än tre meter mellan september och juni kan bli verklighet för fritidsfiskare i Bottenhavet,…

Sportfiskarna informerade EU-kommissionen om nya lagen om vattenkraft!
EU-kommissionen har i över tio år drivit en process mot Sveriges bristfälliga implementering av EU:s ramdirektiv för vatten. Sedan den 1…

Så kan du använda ditt regnvatten till hemmet
Regnvatten som kommer på våra tak försvinner ofta ut i marken eller dagvattensystemet och kommer inte till någon nytta för oss. Men om vi…

VA, sa du?
Att landets VA-nät är i behov av stora investeringar borde de flesta vara medvetna om, men dessvärre är så inte fallet. Ännu värre är att…

Hydrolog om grundvattennivåerna: ”Fortfarande lite bekymmersamt”
Trots att vi de senaste tre månaderna haft nederbörd som ligger något över det normala är det fortfarande låga grundvattennivåer på sina…

Miljöfarliga ämnen kostar samhället miljarder
Brandskum, impregneringsmedel, skidvalla och kosmetika – alla kan de innehålla farliga ämnen som blir dyra för oss skattebetalare att ta…

PFAS kan kosta Sverige 50 miljarder
Högfluorerade ämnen (PFAS) skapar stora kostnader för samhället. På europanivå handlar det om över 50 miljarder euro, varav miljöskador i…

Laxens återväxt hotad i tjugo västvenska älvar
MunkedalHavs- och vattenmyndigheten. HaV, förbereder nya, begränsande laxfiskeregler, för sportfisket i tjugo vattendrag utmed den svenska…

Våtmarker kan säkra dricksvattnet när klimatet blir varmare
Nya våtmarker kan ge ökad grundvattennivå, men det ekonomiska bidraget till detta finns inte längre kvar.

Förändringar krävs för att nå miljömål
PITEÅ Norrbottens miljömål kommer inte att nås till år 2020. Miljön är kraftigt påverkad av människan visar den årliga uppföljningen som…

Kan skogsbrukets klimatnytta öka genom smartare bäckkantzoner?
Skogar motverkar klimatförändring genom att ta upp kol. En del av detta kol transporteras dock med markvattnet och släpps ut till…

En av världens största sjöar blir egen juridisk person
Lake Erie har efter en folkomröstning i den amerikanska staden Toledo fått lagliga rättigheter motsvarande en juridisk person. ”Lake Erie…

Miljöministrar kom överens om regler för dricksvattenkvalitet – Regeringen.se
För att avgöra kvaliteten på dricksvatten i EU ska medlemsländerna mäta förekomsten av bland annat uran och hormonstörande ämnen i vattnet….

Missbildade abborrar vid gruva väcker oro och frågor
Abborrar har nu hamnat i fokus inom den svenska gruvnäringen. Dessvärre handlar det inte om goda nyheter. Det har nämligen påträffats…

Klimatet påverkar dricksvattnet på många sätt
Klimatförändringarna påverka dricksvattenförsörjningen i Sverige på flera sätt. Torka, vattenbrist respektive oväder och översvämningar är…

 

 

Hednäs kraftverk först ut i den nationella omprövningen av vattenkraften

HAV har presenterat förslag till tidsplan för omprövning av vattenkraften enligt den nya lag som trädde i kraft 1 januari 2019. Åbyälven med det enda kraftverket i Hednäs föreslås vara först ut. Omprövningen av Hednäs påbörjas 2020 och ska vara slutförd 2021. Det innebär att Skellefteå Kraft nu drar tillbaka sin ansökan om prövning av ny fiskväg som skulle skett i slutet av maj i år.

Även Kågeälven och Byskeälven finns med högt upp på listan, startår 2021 respektive 2022. Just nu lite oklart varför de är med då dessa älvar saknar kraftverk. Så här tycks HAV mena att även dammar ska omprövas? Noteras att Skellefteälven (2036) och Bureälven (2039) ligger långt ner på listan. Piteälven (2023) och Rickleån (2031).

Läs mer på HAV’s hemsida om den Nationella planen (NAP)

Hela listan med förslaget till omprövningar kommer här:

HARO NAMN Startår Slutår
17000 Åbyälven 2021 2021
19000 Kågeälven 2021 2021
27000 Tavleån 2021 2021
37038 Område 37/38 2021 2021
38039 Område 38/39 2021 2021
46000 Nianån 2021 2021
63000 Trosaån 2021 2021
66000 Kilaån 2021 2021
69000 Vindån 2021 2021
80081 Område 80/81 2021 2021
88089 Område 88/89 2021 2021
89000 Nybroån 2021 2021
91000 Höje_å 2021 2021
93000 Saxån 2021 2021
97000 Stensån 2021 2021
104000 Himleån 2021 2021
107000 Kungsbackaån 2021 2021
107108 Område 107/108 2021 2021
108109 Område 108/109 2021 2021
112000 Enningdalsälven 2021 2021
1000 Torneälven 2022 2022
18000 Byskeälven 2022 2022
51000 Testeboån 2022 2022
54000 Tämnarån 2022 2022
55000 Forsmarksån 2022 2022
62063 Tyresån 2022 2022
66067 Område 66/67 2022 2022
70071 Område 70/71 2022 2022
73000 Virån 2022 2022
81082 Område 81/82 2022 2022
84085 Område 84/85 2022 2022
86087 Område 86/87 2022 2022
92000 Kävlingeån 2022 2022
102000 Suseån 2022 2022
109000 Bäveån 2022 2022
118117 Område 118/117 2022 2022
13000 Piteälven 2023 2023
14000 Lillpiteälven 2023 2023
32000 Lögdeälven 2023 2023
42000 Ljungan 2023 2023
65000 Nyköpingsån 2023 2024
83000 Vierydsån 2023 2023
84000 Bräkneån 2023 2023
87000 Skräbeån 2023 2023
103104 Område103/104 2023 2023
106000 Rolfsån 2023 2023
12000 Alterälven 2024 2024
26000 Sävarån 2024 2024
33000 Husån 2024 2024
36000 Moälven 2024 2024
43000 Gnarpsån 2024 2024
45000 Delångersån 2024 2024
50000 Hamrångeån 2024 2024
68000 Söderköpingsån 2024 2024
96000 Rönne_å 2024 2024
99000 Genevadsån 2024 2024
100000 Fylleån 2024 2024
30000 Öreälven 2025 2025
37000 Nätraån 2025 2025
43044 Område 43/44 2025 2025
44000 Harmångersån 2025 2025
45046 Kustområde_45046 2025 2025
61000 Norrström 2025 2034
70000 Storån 2025 2025
81000 Nättrabyån 2025 2025
85000 Mieån 2025 2025
105000 Viskan 2025 2025
28000 Umeälven 2026 2030
48000 Ljusnan 2026 2030
74000 Emån 2026 2027
108000 Göta_Älv 2026 2037
67000 Motalaström 2028 2030
24000 Rickleån 2031 2031
38000 Ångermanälven 2031 2035
88000 Helge_å 2031 2031
9000 Luleälven 2032 2034
101000 Nissan 2032 2032
86000 Mörrumsån 2033 2034
34000 Gideälven 2035 2035
53000 Dalälven 2035 2040
98000 Lagan 2035 2037
20000 Skellefteälven 2036 2038
40000 Indalsälven 2036 2038
75000 Alsterån 2038 2038
103000 Ätran 2038 2039
21000 Bureälven 2039 2039
31000 Leduån 2039 2039
52000 Gavleån 2039 2040
71000 Botorpsströmmen 2039 2039
77000 Ljungbyån 2039 2039
80000 Lyckebyån 2039 2039
3000 Sangisälven 2040 2040
23000 Kålabodaån 2040 2040
72000 Marströmmen 2040 2040
78000 Hagbyån 2040 2040
79000 Bruatorpsån 2040 2040
82000 Ronnebyån 2040 2040
110000 Örekilsälven 2040 2040

Mängden laxungar i våra älvar minskar

Efter att tätheten av laxungar i våra tre älvar under de senaste åren har visat på en positiv ökning så visar en sammanställning 2018 års elfiske på att trenden nu är bruten i många av de provfiskade lokalerna. Undantaget från detta är Norrbottensdelen av Åbyälven  och Kågeälven som fortfarande ser en svag ökning  från föregående år (Åbyälven dock från en låg nivå). I Västerbottensdelen av Byskeälven minskar tätheterna tredje året i rad. Vi får verkligen hoppas att nedgången bara är tillfällig men rapporterna om sjuka laxar i Sveriges älvar är mycket bekymmersam. Tyvärr är vi inte helt klara på de direkta orsakerna. Forskning pågår men den behöver intensifieras.
I Vindelälven är situationen rent av katastrofal. Här har tätheterna minskat dramatiskt sedan toppåret 2014.

 

Här kommer diagram på fångsten av laxungar från elfiskeregistret uppdaterade för 2018 år siffror. De kraftigt försämrade fångsterna i Vindelälven visas längst ner. Det bör noteras att det är färre fiskade lokaler i de övre delarna av Åbyälven och Byskeälven. Men det är inte säkert att det påverkar totalbilden.

 

Åbyälven, Norrbottensdelen

Lax Åby BD

 

Åbyälven, Västerbottensdelen

Lax Åby AC

 

Byskeälven, Norrbottensdelen

Lax Byske BD

 

Byskeälven, Västerbottensdelen

Lax Byske AC

 

Kågeälven

Lax Kåge

 

Vindelälven

Lax Vindel

 

 

 

 

Skellefteå Kraft ansöker om ny fiskväg vid Hednäs kraftstation i Åbyälven

hednäsbild

Skellefteå Kraft har lämnat in en ansökan till mark och miljödomstolen om att anlägga en ny fiskväg och ändra sänkningsgränsen vid kraftstationen. Nuvarande fiskväg har dålig funktion och vid spill över dammluckorna har fisk, främst lax,  lockats till spillfåran och fastnat där. Fisken har då antingen dött eller fått håvas, med risk för skador, förbi dammen manuellt. Nu vill Skellefteå Kraft bygga ett omlöp förbi dammen, förbättra nedströmspassage av smolt och vuxen fisk genom ett fingaller samt en bygga en barriär nedströms kraftverket för att förhindra vandring upp i kraftverkskanalen. Flera miljöorganisationer har opponerat sig och vill att kraftverket ska rivas.

Åbyälven uppströms Hednäs har stor potential för laxproduktion och ca 70% av laxens uppväxtområden bedöms ligga här.  Återställning av älven görs i ReBorn-projektet.

För den som är intresserad finns några av ansökningshandlingarna här. Underlaget är från de akter som finns hos Skellefteå kommun som är utsedd av domstolen som aktförvarare.

ansökan

miljökonsekvensbeskrivning

teknisk beskrivning

samrådsredogörelse

underlag för samråd

Laxens år 2019

International Year of the Salmon 2019 är ett internationellt initiativ för att informera om och öka intresset för åtgärder och forskning för bevarande, restaurering och långsiktigt hållbart nyttjande av laxbestånden och laxens livsmiljöer. Syftet är att genom internationellt, nationellt och lokalt samarbete bidra till att samla, dela och utveckla kunskaper, medvetenhet och ökat intresse för att vidta åtgärder.

Laxen är en karaktärsart för rena, fritt strömmande och forsande vattendrag. Laxen är också mycket viktigt för fritidsfiske och turistnäring. Inom vårt område är vi lyckligt lottade med tre fina älvar som hyser reproducerande vildlax. Stora insatser med biotopvård i älvarna, fiskeregleringar i havet och längs kusten har gjort att laxbestånden har förbättrats avsevärt de senaste 30 åren.  Men nya orosmål med främst fisksjukdomar har dykt upp. Vi får därför inte slå oss till ro utan lokalt fortsätta arbeta för rena vatten, ta bort vandringshinder, ha en klok fiskevård och laxförvaltning i våra älvar. Det förutsätter att alla inblandade tillsammans samverkar och hjälper till. Dessutom måste vi nationellt och internationellt satsa mer resurser för att lösa de sjukdomsproblem som vi nu ser och egentligen sen många år redan har konstaterat hos laxen.

Exakt hur stor laxens historiska utbredning inom vårt område var vet vi inte. Men vi vet att många vandringshinder i form av dammar och felaktigt anlagda vägtrummor länge har begränsat laxens spridning. Flottningens bottenrensningar har dessutom gjort stor skada på de flesta av uppväxtplatserna. Här kan och vill vi lokalt göra många insatser. Det är också glädjande att vi ser att genomförda åtgärder ökar tätheterna av laxungar i både älvarna och biflöden. Men det går att göra mycket mer för att öka utbredningsområdet och mängden lax i vattendragen.

Här är en karta som visar alla elfiskade lokaler med fångst av laxungar inom Åby- Byske- Kåge älvars Vattenrådsområde t.o.m 2018. (källa elfiskeregistret 2019-01-10). Alla möjliga vatten med laxreproduktion är förstås inte kontrollerade så fler biflöden med lax kan finnas.

 

laxkartan 2018

Nedan en lista med de biflöden till älvarna där elfisken har konstaterat laxreproduktion. Eftersom lax och öring är värdfisk för den akut hotade flodpärlmusslan så är också dessa bäckar potentiella flodpärlmusslevattendrag.

Åbyälven

Malbäcken
Tvärån

Byskeälven

Bäverån
Fräkenträskbäcken
Långträskån
Ålsån
Sälgträskbäcken
Kyrkbäcken
Tvärån
Svartbäcken
Byskebäcken

Kågeälven

Häbbersbäcken
Lillträskbäcken
Martinsbäcken
Tarsmyrbäcken
Djupbäcken

 

 

Nu påbörjas rivningen av dammen i Storbäcken

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Nu inleds arbetet med att åtgärda vandringshindret vid dammen i Storbäcken, Ostvik/Östanbäck.

Förberedelserna med planering av åtgärd och tillståndsprocess för miljödom har varit omfattande.

Åtgärdens syfte är att skapa förutsättningar för fria vandringsvägar högt upp i vattensystemet. Målarterna för denna insats är framförallt gädda och abborre som simmar upp från havet till bäcken för att leka. Men historiskt har många arter vandrat upp i Storbäcken bl. a. lax, öring och harr.

Dammen som finns idag kommer ersättas av en cirka 145 meter lång forssträcka.

Denna åtgärd ingår i ett stort projekt för kustmynnande vattendrag i Västerbotten och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.

Arbetet beräknas 2-3 veckor, ni är varmt välkomna att besöka oss på plats. Kontaktperson Malin Isaksson, Fritid Skellefteå