Bevarandeplaner Natura 2000 för Åby och Byske älvar, Norrbottensdelarna

Länsstyrelsen i Norrbotten har fastställt bevarandeplanerna inom sitt län för Natura 2000-områdena i Åbyälven och Byskeälven.

Länkar till respektive plan finns här:

 

Bevarandeplan Åbyälven 2019

Kartbilaga Åbyälven

 

Bevarandeplan Byskeälven 2019

Kartbilaga – Byskeälven översikt

Kartbilaga – Byskeälven områdeskarta

 

 

Viktiga frågor i Bottenvikens vattendistrikt

Sammanställning viktiga frågor

Samrådet om Viktiga vattenfrågor i Bottenvikens vattendistrikt pågick från 2 maj till 1 november 2019. Samrådsdokumentet innehöll en rad frågeställningar som Vattenmyndigheten ville ha svar på. Dessa var bland annat; vilka är de största utmaningarna för att bevara och förbättra vattenmiljöerna i Bottenvikens vattendistrikt? Vad behöver prioriteras på lång och kort sikt för att förvaltningen av vattnet ska bli ännu bättre?

Den här sammanställningen beskriver övergripande vilka synpunkter som har kommit in, vilka som deltagit och hur svaren har beaktats. De 50 svaren finns  sammanställda här

Vattentemperaturer i våra älvar 2017, 2018 och 2019.

 

Med hjälp av utplacerade temperaturloggrar mäter Skellefteå kommun vattentemperaturer i kommunens älvar. Mätningarna ingår i vattenövervakningen och syftet är också att följa vattentemperaturen med tanke på klimatförändringar. Det ger också en möjlighet att jämföra med de modellerade vattentemperaturer som SMHI numer redovisar för många vattendrag och delavrinningsområden i vattenwebben.

Kraftigt förhöjda vattentemperaturer sommartid kan vara fatala för känsliga vattenorganismer. Kallvattenarter stressas och kan sluta äta vid alltför höga temperaturer med minskad tillväxt och högre känslighet för sjukdomar som följd. Kontinuerliga mätningar kan därför vara viktiga underlag för att bedöma resultat av olika undersökningar och inventeringar.

Temperaturloggarna finns utplacerade vid Hednäs kraftstation (Åbyälven), Fällfors (Byskeälven) och Ersmark (Kågeälven). De är av märket Tinytag Aquatic 2 och har en mätnoggrannhet på 0,5 grader. Mätningsintervallen är 1 timme men här redovisas dygnsmedeltemperaturer.

Vattentemp 2017_2019

Mätningarna visar att skillnader i vattentemperaturer mellan älvarna är liten. Sommaren 2019 var varmast då temperaturen var strax över 23 grader i alla älvar den 28 juli.

SMHI’s vattenwebb finns modellerade dygnsvattentemperaturer. Intressant är att jämföra dessa mot det faktisk uppmätta.

Vattentemp Kågeälven 2017_2019

Diagrammet visar att de modellerade temperaturvärdena följer det uppmätta värdena förvånansvärt väl. Korta svängningar i vattentemperaturen klarar de modellerade värdena att följa. Men det finns lite skillnader. SMHI’s temperaturer stiger tidigare på våren och tycks även kunna vara något högre på hösten. Men i stora drag lyckas modellen väl beräkna de verkliga temperaturerna. Detta gör att det finns möjlighet att använda de modellerade värdena utan direkt mäta vattentemperaturen. Nackdelen är att SMHI’s data beräknas och redovisas i efterhand.

SMHI har modellerade dygnsmedeltemperaturer sedan 2004. Även om det är en kort tidsperiod så kan det ändå ge en fingervisning vart vattentemperaturerna är på väg. Diagrammet visar antalet dygn där medeltemperaturen varit över 18 grader i Kågeälven vid Ersmark. Vid lax- och öringsfiske är temperaturer över 18 grader normalt den gräns där man rekommenderar att inte fiska i våra älvar.

Antal dygn över 18 grader Kågeälven

Några somrar som 2012 och 2015 var vattentemperaturen aldrig över 18 grader. Under 2014 och 2018 överskreds 18 grader under ca 1 månad. Variationerna är som synes stora och det påverkar också fiskemöjligheterna i älven sommartid olika år.

Vi har försök se om höga sommartemperaturerna på nåt sätt negativt påverkat tätheten av laxungar eller deras tillväxt. Någon sådan effekt har inte gått att konstatera.

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat av elfiskeundersökningar i våra älvar uppdaterat med data från 2019.

Tobias Kågeälven HolmforsenHolmforsen, Kågeälven
Varje år genomförs elfiskeundersökningar av fiskbestånden i våra älvar. Elfiskena görs på fasta stationer som besöks varje år med vissa undantag. Diagrammen är hämtade direkt från elfiskedatabasen. Här redovisas utvecklingen av lax- och öringreproduktionen i huvudvattendragen, biflödena är inte medräknade. Staplarna i diagrammen visar medelvärden för alla fiskade lokaler det året. Längden på tidserierna kan variera lite beroende på när övervakningsprogrammen påbörjades i de olika älvsavsnitten. Notera också att det är olika skalor på diagrammens axlar.

Generellt har laxrepoduktionen utvecklats positivt i alla älvar sen start. Orsaken till detta är flera, fiskeregleringar i havet och efter kusten, fiskevårdsåtgärder i älvarna och olika typer av regleringar av sportfisket i älvarna. För öringen är bilden inte lika klar, variationerna mellan olika år är påtaglig och ökningen inte lika stor som för laxen. Andelen laxungar dominerar också påtagligt, grovt sett är tätheterna av lax 10 gånger eller högre jämfört med öringen. Den sjukdomsbild som kan ses på vuxen fisk med fynd av döda svampangripna fiskar verkar inte ha påverkat reproduktionen. Ingen kraftig nedgång i laxreproduktionen kan hittills konstateras.

Åbyälven

Tätheterna av lax ökar men den är ungefär hälften i norrbottendelen (uppströms Hednäs kraftstation) jämfört med tätheterna i Västerbotten. Jämfört med Byskeälven är situationen motsatt där den övre delen av älven har de högre tätheterna. Öringen är sparsamt förekommande i norrbottensdelen och 2019 var det första året som ingen öring fångades här vilket är anmärkningsvärt. I Västerbotten var ändå 2019 ett relativt bra år jämfört med hur det har sett ut tidigare.

Lax Norrbotten

Åby lax bd
Öring Norrbotten

Åby öring bd

Lax Västerbotten

Åby lax ac

Öring Västerbotten
Åby öring ac

Byskeälven

Laxreproduktionen i Byskeälven har visat på en fantastiskt fin utveckling sedan elfiskena började. Största ökningen har varit i norrbottensdelen av älven. Förra året var det första året som tätheterna hamnade över 100 laxungar/100m2. Även i Västerbotten var 2019 ett bra år för laxreproduktionen. Öringreproduktionen ökar i älven men inte alls i samma takt som för laxen och tätheterna av öring i älven är ca 20 gånger lägre är för laxen.

Lax Norrbotten

By lax bd

Öring Norrbotten

By öring bd

Lax Västerbotten

By lax ac

Öring Västerbotten

By öring ac

Kågeälven

Även i Kågeälven har bestånden ökat jämfört med de första årens elfisken. Men utvecklingen har inte varit spikrak och variationerna mellan åren kan vara stora. Då Kågeälven är det minsta vattendraget av de tre så kan den vara känsligare för förändringar av yttre faktorer som t. ex. vattenföring, temperatur och grumling. Sportfisket är troligen ingen orsak då en väldigt hög andel av den fångade fisken återutsätts. Hela Kågeälven ligger i Västerbotten.
Lax Kågeälven

Kåge lax

Öring Kågeälven

Kåge öring

 

Interpellationsdebatt om Hednäs kraftverk i Skellefteå kommunfullmäktige

Hednäs kraftstation redigerad
Interpellationen: Är det rimligt att behålla Hednäs kraftstation med bakgrund av den utbyggnad av vindkraft som nu sker och vida överstiger den mängd el som kraftstationen producerar.  I debatten deltog Joakim Vallström (V), Petter Ershag (KD), Hans Brettschneider (MP), Stina Engström (L), Micaela Löwenhöök (M) samt kommunalrådet Lorentz Burman (S).

Hednäs kraftstation har varit uppe till debatt ett flertal tillfällen under de senaste åren. Motståndarna till kraftverket hävdar att den mängd el som produceras inte kan motiveras på grund av den skada på älvens biologiska mångfald som kraftverket åsamkar. Utbyggd vindkraft i närområdet har ersatt och kommer att ersätta Hednäs flera gånger om. Att älven också ingår i EU’s nätverk av värdefulla natur Natura 2000 och faktisk är undantagen vattenkraftsutbyggnad med ny vattenkraft är en viktigt faktor. Älven har också en stor potential för turism och friluftsliv.

Försvararna av kraftverket menar att all elproduktion, även den småskaliga vattenkraften är viktigt för klimatomställningen. Kommunalrådet menar också att frågan om Hednäs kraftverk kommer att komma upp i samband med omprövningen av all vattenkraft som inte i dag har tillstånd i Miljöbalken och att det kommer att avgöra Hednäs framtid.

En nyhet i debatten är att Vattenkraftens miljöfond tillsammans med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval El anses kunna finansiera en rivning av kraftverket och även den ekonomiska förlusten av elproduktion.  Kommunalrådet öppnade också upp att Skellefteå Kraft skulle kunna använda dessa pengarna för ett totalt återställande.

Lyssna till debatten här, 1:58 in i sändningen.

 

Sammanställning av östersjölaxåret 2019

Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas har presenterat sin årliga sammanställning av årets uppgång  av vildlax i våra östersjölaxälvar. Sammanställningen är baserad på resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälv i norr till Mörrumsån i söder

Sammanställning för alla älvar finns här 

Nedan finns ett utdrag över uppgången i ”våra” älvar:

Åby älv: Hednäs kraftstation bromskloss
Under 2019 har 93 laxar (113 under 2018) och 36 öringar (23 under 2018) registrerats vid Hednäs kraftstations fisketrappa. Trappan är tydligt undermålig eftersom antal laxar som lyckats ta sig förbi trappan inte förändrats sedan 2001 och utan fungerande smoltavledare är Hednäs kraftstation ingenting annat än en total katastrof för Åbyälvens fiskpopulationer. Elfiskeresultaten nedströms kraftverket är goda och visar att dessa tre mil av Åbyälven står för merparten av laxreproduktionen. Tyvärr är de övriga 170 kilometerna uppströms Hednäs så gott som tomma på lax och havsvandrande öring. Samtidigt som man planerar över omkring 1 300 vindkraftverk inom fyra mils radie runt Åby älv vill man inte riva ett kraftverk som producera lika mycket elkraft som två vindsnurror. Om Skellefteåkraft verkligen vill ta sitt ansvar i linje med vad deras reklamkampanjer utmålar bör man satsa på en utrivning av Hednäs kraftstation. Men trots en mycket kraftig opinion har bolaget hittills varit inställt på att behålla kraftverket och har i stället lanserat planer på att bygga ett omlöp. För laxbeståndet är ett omlöp ett långt sämre alternativ än en utrivning av kraftverket. Enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraften ska Åbyälven prövas år 2023. Det intressanta med detta är att det då kommer att ställas högre krav på möjligheterna för fisk att passera kraftverket. Sportfiskarna kommer att fortsätta bevaka denna fråga noga.

Byske älv
Räknaren vid Fällfors 28 km uppströms mynningen visar en preliminär siffra på 5 452 laxar och öringar, vilket är en klar minskning jämfört med rekordåret 2016 då 7 280 laxar steg. Trots årets minskning har det generellt gått framåt för Byske sedan 2012 vilket visar att satsningar på frivillig inlösen vid kust och mynning ger bra gensvar och ökande laxuppgångar. På grund av de problem som har uppstått inom förvaltning är fångststatistiken från Byskeälvens FVO tyvärr inte längre heltäckande.

Kåge älv
Än så länge saknas en fiskräknare i Kågeälven och eftersom älven är relativt liten kan vattenstånd och temperatur under sommaren snabbt påverka både uppvandring och spöfångster. Därför är det svårt att dra slutsatser om älvens beståndssituation endast med hjälp av årets fångststatistik. Elfiske är för närvarande den enda möjligheten att kontrollera beståndets status och det visar på fortsatt bra tätheter för både lax och öring. Fiskesäsongen på öring har varit bra i Kågeälven med 230 öringar på över 50 cm rapporterade. Endast fem laxar har fångats och den största fisken var 113 cm. Med den nuvarande höga nivån på förvaltningen samtidigt som inlösen av kust och mynningsfiske fortsätter bör älvens laxbestånd fortsätta att öka. Inga sjuka fiskar rapporterades under året.

 

 

Inventering av fisk och musslor med hjälp av eDNA i vattendrag kring Arvidsjaursjön, övre Byskeälven

eDNA övre Byskeälven

Det finns en frågeställning om hur långt upp laxen har lyckats sprida sig i de övre delarna av Byskeälvens vattensystemen. Med hjälp av eDNA-flerartsanalyser utreddes både närvaro av lax, samt andra fiskarter. Vidare utfördes eDNA analyser för att detektera stormusslor, inklusive den hotade flodpärlmusslan vilken är beroende av lax eller öring för sin fortplantning och spridning.

Av de 12 fiskarter som detekterades på 13 lokaler förekom inte lax. De vanligast förekommande fiskarterna på lokalerna provtagna med eDNA var lake (rödlistad), abborre, sik samt öring.  Tre musselarter detekterades bl.a. den rödlistade flodpärlmusslan som förekom på flera lokaler.

Hela rapporten finns att ladda ner här:
Naslund_mfl_eDNA_Byskealven_AqBi_rapport_2019.22