Nytt kustharrprojekt i Skellefteå kommun

harrbacken-kinnback
Mynningen av Harrbäcken vid Kinnbäck, ett av kustvattendragen där harryngel planeras att sättas ut.

Nu börjar Skellefteå kommun planera för att återetablera kustharr i mindre vattendrag där arten varit försvunnen sen i början eller mitten av 1900-talet. Vi känner till minst 10 mindre vattendrag där kustharren har gått upp för lek tidigare. Försurning och dammar har varit de främsta orsakerna till att harren försvunnit. Men nu ser vi att vattenkvaliteten börjar bli lite bättre samtidigt som vi åtgärdar vandringshindren och skapar bättre biotoper för fisken säger Malin Isaksson, projektledare på Fritidskontoret.

Harrprojektet ingår i ett större åtgärdsprojekt för kustvatten inom kommunen som beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten. Harr ska avelsfiskas i Tåmeälven och ögonpunktad rom ska sedan sättas ut i grusbackar på lämpliga lokaler i mindre kustmynnande vattendrag. Ynglen väljer sedan själva den mest optimala tidpunkten att krypa upp ur gruset och börja äta.

Genetiska undersökningar har visat att Tåmeharren är särskilt lämpad och anpassad till de speciella förhållanden som råder i de mindre kustbäckarna. Nu närmast kommer mark- och vattenägarna att informeras och tillstånd att sökas hos länsstyrelsen. Projektet är tänkt att pågå i tre år.

Vattenkoll även på vintern!

provtagning
Jacob Wik Persson från Balderskolan tar vattenprover i Byskeälven januari 2017.

Varje månad året runt tar Skellefteå kommun vattenprover i älvarnas nedre delar. Syftet är att långsiktigt övervaka vattenkvaliten och följa trender. Resultaten ger också underlag till att klassa älvarna status och därmed behovet av eventuella åtgärder.

Direkt efter provtagning skickas proverna till Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala för analys. Alla mätresultat ligger ute på nätet och du kan ladda hem mätvärdena eller titta på datat i enkla diagram. Du hittar länkar till datat på sidan Rapporter och data.

Nu i vinter kommer en elev på gymnasiet att sammanställa och utvärdera alla årens provtagningar som sitt gymnasiearbete. Den rapporten kommer att bli klar i vår.

Möte om Hednäs kraftstation 12 februari

mote-abyalven-20170212

 

Skulle Åby älvdal bli mer levande utan dammen i Hednäs?
– och vill vi som bor här det? Åbyälvens fiskevårdsområden bjuder in till ett möte om kraftstationen i Hednäs.

Skellefteå Kraft och dess ägare Skellefteå kommun har öppnat upp för möjligheten att riva dammen och lägga ner kraftstationen i Hednäs om det finns en lokal opinion för det. Detta eftersom Åbyälven är ett Natura 2000-område och har en unik stam av vildlax. Det skulle i så fall frilägga 14 mil av älv som det stora flertalet Åbyälvslaxar aldrig får tillgång till i dag och ge nya möjligheter till natur- och fisketurism.

Vi berättar om de tankegångar som finns, om vad som händer nationellt kring småskalig vattenkraft i andra älvar med höga naturvärden, samt om den planerade flottledsåterställningen i Åbyälvens övre delar.

Välkommen att delta och göra din röst hörd – hur ser du på Åbyälvens framtid?

Bygdegården i Ålund
Söndagen den 12 februari kl. 14:00-17:00
Vi bjuder på fika.

Medverkande:
Monica Marklund – Skellefteå Älvdal Lokalt Ledd Utveckling och Hela Sverige ska leva
Christer Borg -Älvräddarnas samorganisation
Sofia Perä – Länsstyrelsen Norrbotten

Med på mötet finns även:
Bo-Göran Persson – Åby, Byske och Kåge Vattenråd
Tony Söderlund – Skellefteå Kommun
Thomas Johansson – Östersjölaxälvar i Samverkan

Välkommen!
Mikael Bergh, Åbyälvens nedre FVO
Kjell Norén, Åbyälvens övre FVO

Infektion trolig orsak bakom fiskdöd

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under 2016 gjort ett omfattande utredningsarbete för att försöka hitta orsakerna bakom sjuk och död laxfisk i flera vatten. Med stor sannolikhet är virus- och bakterieinfektioner hos fiskarna bidragande faktorer. Inga fiskar från Åby- Byske- Kåge älvar ingick i undersökningen. Däremot så analyserades ett antal fiskar från Ume/Vindelälven. Läs mer på SVAs hemsida

sjuk-lax

Här kommer rapportens sammanfattning. Hela rapporten kan läsas här:
Sjuklighet och dödlighet i svenska laxälvar 2014 – 2016

Sammanfattning

På grund av omfattande sjuklighet och dödlighet på nystigen laxfisk under två på varandra följande år fick Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) att under 2016 utreda framför allt Torne-älven och Mörrumsån. Umeälven inkluderades på grund av akuta sjukdoms-utbrott i juli. Totalt provtogs 112 fiskar. I Mörrumsån sågs främst hudblödningar med påföljande svampangrepp. I Torneälven var läget relativt gott. Lindriga hudblödningar men också en hög andel sårskador sågs på den fisk som hade symptom. I Umeälven var hudblödningar och UDN-liknande förändringar vanligast förekommande. UDN-liknande förändringar såg också i relativt stor omfattning i Mörrumsån.

Under hösten sågs utbrott med kraftiga svampangrepp i flera vattensystem, och fisk från Ljungan, Mälarens inlopp (Stockholms ström/ Sickla kanal) samt Moälven provtogs. Upprepad provtagning gjorde också i Mörrumsån. Fisken i Stockholm hade symptom liknande problemen i Mörrum och Umeälven sommartid, medan provtagningarna i Mörrumsån, Ljungan och Moälven med ett undantag visade på svampangrepp av naturligt nedsatt fisk. Undantaget var massdöd av sik i Ljungan, där siken möjligen var drabbad av en bakteriell epidemi.

Rutinanalyser avseende virus och bakterier gav inget entydigt svar, även om bakterier som kan orsaka hudblödningar och sår påvisades os några fiskar. Helgenomsekvensering indikerade att svårodlade virus inom genus herpesvirus och iridovirus kan finnas i populationen. Dessa virus kan orsaka symptom liknande de som observerats här, och fynden behöver undersökas vidare för att säkerställa närvaro av virus samt klarlägga virulens och prevalens.

Data avseende steg, temperaturer, och vattenföring har undersökts för att titta på smittryck, men en utförligare genomgång behövs för att klargöra samband. En rapportportal har skapats för att allmänheten ska kunna rapportera in fynd, vilket underlättar en övervakning av hälsoläget på vildfisk.

Portalen har använts flitigt och symptomen som rapporterats från undersökta vattensystem korrelerar väl med observationerna vid obduktion. Rapportprotalen kan utgöra en viktig del i en framtida vildfiskövervakning.

Laxälvar 2.0

1-2 Februari i Umeå

I augusti 2015 arrangerades konferensen Levande laxälvar. Temat då var restaurering av vattenmiljöer och förvaltning av framförallt lax- och havsöringsbestånden. Konferensen blev mycket lyckad och fick stor respons och uppmärksamhet i press och media. Nu tas nästa steg med konferensen Levande laxälvar 2.0. Denna gång är temat förvaltning av fiskresursen för utveckling av rekreationsfiske, sportfiske och fisketurism. Visioner och vägar mot en långsiktigt hållbar lax- och öringförvaltning kommer att redovisas; Fisketurism i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv kommer att diskuteras, och goda exempel kommer att lyftas. Läs mer här

levande-laxalver-2-0

 

 

Hästhagar läcker fosfor – ett nytt miljöproblem

Hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark. Men få hästägare är medvetna om att de bidrar till övergödningen av våra vatten. Kommunerna har nu i det nya åtgärdsprogrammet fått i uppdrag att särskilt arbeta med detta.

Läs mer om detta i senaste numret av Hav & Vatten som också lyfter fram skogens vatten. Svenskt skogsbruk har genom åren skapat tusentals mil av diken på bekostnad av våtmarker. En stor del av dem som finns kvar är »hydrologiskt störda« och »starkt påverkade«, enligt Naturvårdsverket. I dag lär Sverige vara ett land med 90 000 mil skogsdiken, istället för 60 000 mil naturliga bäckar, åar och älvar.

Du kan ladda hem Hav & Vatten här

hav-vatten-tidningssbild

Beslut om förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2017-2021

Den 16 december 2016 beslutade vattendelegationen om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2016-2021. Vattenmyndighetens förvaltningsplan är uppdelad i fem olika delar. Till detta kommer länsstyrelsens föreskrift om miljökvalitetsnormer för vatten samt ett antal bilagor.
Kommentar: För alla dokument återstår korrekturläsning inför layout och tryck, uppdatering sker i januari. Översyn av bilaga 4 pågår och denna kommer att uppdateras när detta är klart, i januari. Tillgänglighetsanpassad pdf-version kommer att publiceras i mars.